Usch vilken trist dag. Ute är det regnigt och här inne är det grått..

Jag har fått känna på riktig avund och missundsamhet, det har varit tufft! Jag är dum nog att försvara mig, skulle bara låtit det vara.


Med min hjärnskada blir det extra tufft, jag lade mig att vila och sov som medvetslös i över tre timmar...  Jag sa konstiga ord och blev så förvirrad.

Avskyr den delen av skadan.

Tackar gudarna för min fine man som bara finns där hela tiden!

Tog fram regnkläder och gick ut en go promenad så jag fick rensa skallen. Ludde hade jätteroligt och rullade sig i geggan, han som var nybadad , hehe
Nu mår jag bättre, har bröd i ugnen och inväntar varma ostmackor ...

Vaknade just efter att ha sovit några timmar på förmiddagen. Jag är lika trött som innan, seg och tung i hela kroppen.
 Jag vet att det är priset jag får betala efter en intensiv helg!
Jag har ju haft underbart roligt med barn, barnbarn och vänner, men nu tog jag slut...
Jag är tacksam för att det aldrig förekommer alkohol av något slag alls, fast det är ändå lite som att vara bakis!

Detta är vad som kallas hjärntrötthet det vet alla som haft en stroke eller hjärnskada av något slag. Jag/Man tar slut...

Vad är jobbigast?

Jag var tvungen att säga nej till min dotter och hennes familj som ville bli hämtade i Göteborg där de stod med sjukt barn. Jag orkar inte! 
Jag fick tacka nej till son som ville bjuda på kaffe. Jag orkar inte!

Har jag tur så fungerar jag igen som vanligt med vårt normala, lugna tempo i
morgon. 
Barnen vet och förstår oftast! De ser på mig när tröttheten slår in.

Ändå ger denna förbannade stroke-rest mig alltid dåligt samvete!