Jag/vi har längtat efter en liten vän vilket har resulterat i att jag har kollat annonser om omplaceringshundar eller som fodervärdar! Har svarat på några men vi föll på att vi inte bodde på landet utan i höghus!
Förra veckan såg jag två annonser, mailade och fick snabbt svar av en kvinna ganska långt ifrån oss. Hennes krav var inte oöverstigande men det innebar att vi skulle vara tvungna att lämna ifrån oss hunden tre ggr för parning samt 12v. när ungarna var födda!
Det kändes så där, men vi tänkte besöka henne ändå!
Plötsligt i förrgår ringde telefon och i andra änden fanns en kvinna med en Jack Russelhane som behövde snabb omplacering då de inte hann med honom efter att ha fått en liten baby! De bodde ca 10 min från oss, och vi bestämde att de skulle hälsa på och se vad vi tyckte om varandra, vi och hunden!
Det var en underbart go tjej som kom med sitt barn och... Lille Ludde
...efter fika och samtal slutade det med att han blev kvar och familjen skulle komma med hans saker på kvällen.
Vi bekantade oss både inne och med bus ute , det kändes perfekt!
När Kristoffer kom hem blev även han förtjust och Ludde likaså!
På kvällen kom de med alla hundens saker och for gråtandes därifrån, med löftet om att vi skall ses igen om två veckor, och är allt ok blir hunden vår på papper...
Ludde är väluppfostrad oerhört tillgiven, fin med resten av familjen. Han älskar Tova och vill göra allt hon vill, så när hon lästa saga för mormor var Ludde med.